Egel;

There´s a new sheriff in town!

Eller åtminstone är det ny ordning i radhuset sen Fixi flyttade in.

Vi kohundar fattade inte mycket men plötsligt var renoveringsivern därhemma stor och det tapetserades och byggdes och kördes skräp och rensades ut utan dess nåde.

Husses o mattes rum genomgick en makeover och blev ett hundrum medan de flyttade den mysiga, varma och goa dubbelsängen en trappa upp. Och upp för trappan följde vi såklart, trodde vi!

Hundrum, vem f-n har bett om det och vad är det för något? I AM NOT A DOG, I AM A CATTLEDOG!! Hur stora bokstäver måste jag skriva det i. Men husse och matte trodde verkligen att vi nöjt och lydigt tänkte tillbringa natten där.

Matte tycker nämligen att hon är både för trött och för gammal för att börja om som om man hade bäbisar i huset. ”Jag vill sova ostört på nätterna då blir mitt humör som bäst”, skanderar hon oupphörligen. Alla vill såklart ha matte på gott humör så vi kohundar hamnar på undantag förvisade och förpassade till ett ”hundrum” på bottenvåningen.

Natt 1 klarade Furia sig utan matte ända till 01.15. Då tog vi gemensam fart och forcerade kompostgallren och Furia väckte matte med glada illpoj som löd; ”Tjoho matte jag är här nu, jag hittade dig”. Matte stegade resolut nerför trappan och låste in oss igen.

Av respekt för mattes sömn så höll vi ut till 04.30 då vi tog ny fart. Forcerade gallren med en skräll och rusade upp och slängde oss i sängen. Matte var för trött för att orka bry sig.

Natt 2 blockades det på flera sätt och vi jobbade på ända till 04.00 innan vi lyckats forcera alla hinder och kunde gosa ned oss i knäveck och vid fötter för att slumra vidare.

Natt 3 hade matte finurligt tagit till köksmöblerna som hjälp. men Furia är ju så mattesjuk så hon satte sig och ropade vid 03.00, 04.00 och 05.15 då matte kom upp.

Natt 4 flyttade Fixi in. Herregud!! Hon är stor, stressad, bynglig och fattar ingenting. Asjobbig faktiskt. men hon hjälper oss på mornarna eftersom vi inte längre kommer förbi murarna av hinder upp till husse o matte. Fixi har inte riktigt fattat att tidningsbudet kommer varje dag och det är inget vi behöver bry oss om. Men det är ljud i den tjejen! Heja! Så vid 04.30 drar hon igång värsta vaktskällandet. Första natten störtade husse upp. Lätt stel i ryggen av att kasta sig upp ur sängen stöpplade han naken fram över golvet och hyschade hysteriskt hela vägen nedför trappan. Hi, hi, hi!! Matte fnissade minsann under täcket hon också.

Natt 5 ropade han från sängen och klev inte upp alls.

Vi får helt enkelt hålla ut lite längre i natt.

/E

Brix;

Morgonens promenad blev händelserik. Lite småruggigt börjar det bli på morgnarna och husse är inte helt vaken när vi går ut.

Vi går cykelvägen bort mot kyrkogården för att svänga in i skogen. Vid skogsstigen släpper husse oss lösa och vi sprider oss genast som en solfjäder.

Det finns några buskage med delikatesser där som vi gärna kommer åt. Husse delar tyvärr inte benämningen delikatesser på äcklet som han väljer att kalla det för. Men om vi snabbt sprider oss så är det alltid någon av oss som kommer åt. Man måste ju hjälpas åt såklart.

Plötsligt hör vi ett högt skrikande långt bakom oss ” NEEEEJ; STANNA; KOM HIIIIT!!” Vi ser inte vem som ropar men en stor svart-vit best kommer rusande mot vår flock. Egel ligger ju på eftersläp som vanligt och besten rusar framåt med honom i siktet. Men Egels superhjälteförmåga är att han är snabb som vinden. Så fort han sticker svansen mellan benen har han aktiverat superfarten så han springer fortare än ögat kan uppfatta förbi husse och vidare in i skogen.

Besten spänner då blicken i husse och rusar utan att slå av på farten vidare mot honom. Husse virar ihop kopplet och ställer sig bredbent ivägen för besten. Han gör en hotfull rörelse mot besten som bromsar till en hundradels sekund och jag inser att nu måste jag  sluta upp vid husses sida. Ingen, och jag menar verkligen INGEN! ….hotar min flock, mina lekkompisar eller min husse.

Besten har ännu inte sett mig som finns snett bakom husse bakom ett buskage.

Tyst som en ande men som en projektil far jag ut bakom buskaget och ger besten en rak höger med delfinnosen rätt i kinden på honom. Besten tvärstannar och vänder blicken mot mig.  Jag säger inte ett ord.  Jag reser inte raggen,  jag spänner inte benen.  Jag gör inget mer än tittar mycket bestämt på honom och han gnäller till och vänder undan.

Samtidigt har bestens husse kommit ikapp på cykeln och besten springer slokande in vid hans sida. Besten vet hur nära det var men inte hans husse.

Så just nu står jag skyhögt i kurs hos husse.:)

Furia? Hon kalasade på delikatesserna i buskarna så hon var som i trans. Matvrak!

/B

 

Brix

Det blev en toppenhelg i Hofors för oss.

Vi startade redan på fredag med att gästa Maria och Karin och diverse stirriga katter. Ja jag får väl erkänna att jag kände mig rätt stirrig jag också i deras sällskap och visste väl inte riktigt hur jag skulle bete mig. Döda eller inte döda, var frågan och jag valde inte. Bra gjort av mig. man måste ju putsa på imagen ibland.

Furia hade bestämt sig för döda om de bara stuckit en tass utanför gallret fast hon vägrar erkänna det.

Supermysig kväll blev det med god mat, efterrättsbuffé och vin i mängder till de vuxna mattarna. Mitt i vinet så skulle Maria få en handlingslektion av Malin på en golvplätt i rummet.

Det skulle tränas Jakkooturn och blindbyte med en ringrostig Maria som hade fått i present att köra ett hopplopp med mig.

Jag vet inte om det hjälpte så mycket i slutänden för det blev mest att hon sprang bakom mig i vilket fall. Utom när hon rusade förbi slalom för brinnande livet så jag inte visste om jag skulle ta det eller inte. Jag tog halva och sen sprang jag ikapp och om.

Nåväl träningen där på kvällen var åtminstone till stort nöje för Christianne och Karin som kom med små uppmuntrande tillrop och tips mest hela tiden. ”Du behöver inte ta snedsteg som en krabba när du vänder runt. Titta inte på hunden! Håll balansen!” med flera kloka inlägg.

Men vi hade kul där i ösregnet jag och Maria. Jag gör gärna om det!

 

 

Jag körde något bra lopp med matte Malin också.

3.e plats och en pinne blev det i ett hopplopp. Malin hade missat banvandringen så hon gick ett varv. Lite osäker på banan var hon ju då så hon vågade inte trycka på mig särskilt mycket. Jag hade självklart kunnat springa ett par sekunder fortare.

 

Och Furia och Christianne fick äntligen till det! Vinst och pinne i hopp 2!

En härlig helg som tyvärr slutade superblöt. Men efter regn kommer sol så tältet är torrt nu inför nästa prövning.

/B

 

Brix;

Äntligen har jag och de andra Simson doggarna fått komma ut på tävlingsbanorna igen.

Känns som evigheter senast med Slottshoppet, 50-årskalas, Bröllop och andra festligheter i vägen för oss.

Det har väl inte varit några fantastiska framgångar i form av pinnar och annat smått men några riktigt bra rundor har vi fått till i alla fall matte Malin och jag.

Agility klass 1 i Tierp den 11/8. Snabbast på banan men ett riv.

En riktigt bra tid i hopploppet dag 2 också. Hade kommit 2:a på det någon tiondel efter segrande bc.

Märsta-Sigtuna bk bjöd på extremt svåra klass 1 banor. Faktum var att det gnälldes en hel del över klass 1 som lyckades vara svårare än klass 2. Men vad spelar väl det för roll med en matte och en hund så väl förberedda som Team BriMa. 😉 😉

Vi gjorde ett par bra rundor där också med tider i toppen igen.

Lägg särskilt märke till den snygga jaakkon på näst sista hindret. Jag läser mattes kropp utan yviga armar. Snyggt eller…?

Furia har också sprungit omkring lite grann men de har svårt att få till allt hela vägen runt. Några bra lopp med skön tajming och bra känsla i kroppen trots diskningar. Så de jobbar vidare på matte Christiannes kroppsspråk och att få till det lika som på träning. Planen just nu är att belöningsdiska sig på kontaktfälten några klasser. Det borde de såklart gjort redan i klass 1 men Christianne har väldigt svårt att låta bli att fullfölja banan och sikta på målgång. Skärpning så blir det bättre för framtiden.

Ett agilitylopp i Tierp. 5 fel i slalom.

Hopp 2 dag 2. De går ur slalom och diskar sig och efter det går det väldigt mycket bättre.

MSbk bjöd som sagt på lättare klass 2 banor. Kolla in detta snygga lopp med en mycket bra tid. Synd bara att matte banvandrat fel så disken är ett faktum.

Nu väntar DM ikväll. Ska bli skitkul att få köra på klass 2 nivå. Det har vi ju inte gjort än jag och Malin. Och till helgen bär det av till Hofors med övernattning i Falun hos Maria, Karin och katterna. Jag ska vara som en ängel.

Maria och jag ska springa en hoppklass 1 tillsammans på söndag så jag hoppas hon kollar in filmerna här nu och torrtränar lite där hemma.

/B 🙂

Furia

….är äntligen över. Mattar och hussar har jobbat dygnet runt och haft det både skitkul och asjobbigt medan vi bortglömda jyckar legat i en lägenhet o ruttnat.

Inte ens i ett tält nere vid banorna fick vi vara. Skit säger jag.

Men jag har förstått att tävlingen blev lyckad till slut trots ösregn, strömavbrott, leriga banor och myror i husvagnarna.

Matte upptäckte också, igen(!!),  att hon är bra naiv ändå. I sin naivitet så tror hon att alla är på plats för att tävla och ha roligt precis som hon själv och kunde inte drömma om att agilityfolk ställer sådana krav på arrangörerna. Många har känt sig manade att tycka om i princip allt.  Konstig tycker jag. Det är ideella föreningar med ideella krafter och engagemang som arrangerar tävlingar och inga proffskonsulter. Vore de det så kan jag tycka att man kan ställa alla möjliga krav men i Sveriges hundtävlingsland så gör väl alla så gott de kan och i alla fall jag och Brix är evigt tacksamma för alla som vill ordna en tävling. Då kan ju vi komma ut och testa om träningen gett resultat eller om vi ska träna på andra saker än vad vi valt de sista veckorna.

Det är helt galet kul att få åka  Sverige runt och besöka alla dessa ideella entusiaster och deras tävlingar. Annars blev man ju bara sittandes här i Stenhagen och hade inget roligare att hetsa upp sig över än turkens vidriga grand danois.

Uppsala Hundvänner är ny som lokal kennelklubb och det här var deras första tävling så notan blev hög för allt som skulle köpas in inför 6 dagars tävling. Älvkarleby Hundsport är ännu nyare som klubb, men vana arrangörer tack gode gud, och har inte ens ett kapital att starta med så tävlingen var jätteviktig för att klubbarna ska kunna börja bygga sina verksamheter på någonting.

Ett litet plus i kassan blir det nog ändå. Men det kan vi i så fall tacka Wiks slott för som bistod oss med grus, grus, grus och sand för att rädda det som räddas kunde på campingar, parkeringar och inte minst banorna. Toaletter, Baja-Major och matsalar skötte de också om. Underbart!!!

Mattes lillebror Niklas blev upphöjd till assisterande vaktmästare på Wiks slott med förtroende att handha både nycklar och traktorer. Sällan har jag väl sett Niklas så i sitt rätta element när han basade över parkeringen, grusade banor, drog loss husvagnar ur leran med mera med mera.

Så fantastiskt många människor hjälpte till för att alla våra gäster skulle få bra tävlingsdagar.

Och jag fick komma ut och tävla en dag jag också. Då tog jag en tredjeplacering och en pinne i agility klass 2. Så då är alla glada och nöjda igen.

/F

 

Brix;

Låååång ledig helg och vackert väder…kunde det varit om mattarna valt det i stället för att kasta sig ur sängen 05.30 på morgnarna.

Jag kan väl förstå om de gör det och jagar upp oss andra för att åka och tävla. Men när de dessutom gör det för att åka bil i 2 timmar för att TITTA, då har det gått långt tycker jag.

Märsta Sigtuna bk bjöd på klass 1 i solskenet.

Vi har inte riktigt fått till det än på tävling jag och Malin. Jag blir så himla uppspelt när det är tävlingsdax så jag glömmer att se vad jag har framför näsan och fokuserar för mycket på matte. då missar man  ju ett o annat hinder tyvärr.

Det blev lite för okoncentrerat, jag ser det nu.

Men det blev fler chanser den helgen på Stockholms södra bk och där blev det bättre fast inte alla hinder.

Tyvärr var Malin för trött så hon raderade vårt bästa lopp. Hopploppet som vi skulle vunnit om inte om hade varit. I det här fallet hette OM Malin Simson och hon tvekade en millisekund på bäde min och hennes förmåga så hon gör blindbytet den där millisekunden försent och jag sitter bakom ryggen på henne.

Men nu får ni inte se det utan det blir ett diskat agilitylopp i stället. Men erkänn att det ser bra ut de hinder jag tar. 🙂

Furia;

Nu måste matte helt enkelt kamma till sig och kör agility ed lite energi. Hon blir smidig som ett kylskåp rätt vad det är och kan varken göra framförbyten eller visa slalom på ett vettigt sätt. Hopploppet i Märsta eller på Ssbk spelar ingen roll. Samma halvljumma prestation från henne och då presterar jag inte bättre jag. Kolla här!

 

 

Men efter det så blev det nyp i näsan från Malin. Hårt! Skärpning!

Mycket mer energi i det här loppet. Jag blev så hopp-i-hejsan att jag tom hoppade kontaktfältet på A-hindret vilket aldrig hänt tidigare i hela mitt 3-åriga liv!Men matte har ju fått för sig att vi har problem på slalom på tävling så hon bestämde sig för att belöna den om ingången gick bra. Så då drar hon upp belöningen så tidigt att jag klev ur sista porten.

Men shit happens. Kolla skillnaden i alla fall!

/FB

Egel;

Husse var inte riktigt nöjd med alla delar i mitt MH. Men det var en märklig tillställning tyckte jag. Furia hade skvallrat innan och sa att det var väl bara att skita i vad alla människor tycker att man ska göra och inte.

Så här tyckte jag i alla fall;

Först kommer vi upp och går förbi en massa folk som står på rad och tittar, då får jag lite rampfeber ska jag erkänna. Vad har de för sig och vad vill de? Ska jag hälsa eller inte, hoppa upp och pussas eller låta bli? Nej jag låter bli, de kan väl stå där som dumma höns o glo om de vill.

Efter det var det en tant som ville låna mig en stund och det fick hon väl. När det var gjort skulle vi leka. Men jag tyckte hon var sådär som lektant så jag kände mig lite ljum. Men gjorde mitt bästa för att hon inte skulle känna att hon ansträngde sig förgäves.

En svans for iväg in i buskarna! Awesome! Den hämtade jag till husse.

Sen stod vi bara alldeles stilla en lång stund. Matte hade trott at jag skulle börja tjata som vanligt på husse. Skälla, krafsa, gräva och hoppa på honom. Men jag begriper väl när det är dags att sköta sig så jag tog det chill. Vandrade runt lite, nosade och gnagde på några döda grenar o var allmänt relaxad o cool.

Vi kom till en glänta och långt borta bakom en buske kom det fram en lekfigur. Är det något dagis det här eller..? Jag sprang en liten bit men…nej, hon verkade inte värd besväret så jag vände tillbaka till husse. Han är alltid roligast, det vet jag.

Promenaden fortsatte och plötsligt hoppade det upp en gubbe i vår väg. Shit vad han skrämdes. Chilla gubbe så man får hämta andan. Jag nosade på den så gick vi iväg. När vi vände om så VAR DET EN TILL!! Men mig skrämmer man inte hur som helst två gånger så jag skällde till ett par gånger för att visa att jag var beredd. Matte brukar säga att jag har hjärna som Nalle Phu ungefär, förstår inte vad hon menar med det?

Vi fortsatte och det skramlade plötsligt till bakom ett buskage. Ingenting märkvärdigt med det så vi fortsatte prommisen.

Men nu blev det besvärligt på riktigt. Två spöken kommer skridande ut ur skogen och jag insåg att här var det dags att gå någon annanstans. Husse som är stor och stark stod oberört kvar och jag tänkte att han fixar nog det här utan mig. Så jag tänkte som matte skulle gjort, ”Jag tar handväskan och går nu jag”. Sakta lommade jag iväg bort mot parkeringen igen och hade väl tänkt att husse skulle komma med. Men icke då. Den idioten står kvar och väntar på att bli spökad han! Husse går fram till det ena spöket och då insåg jag att han har förlorat förståndet och blivit galen så jag rusade dit. Jag blåste upp mig och skällde det värsta jag kunde. Då tar spöket av sig hela dräkten och jag ser att det är Joel!!! Men då blev jag riktigt piss!! Jä…svikare!! Skrämmas på det viset!! Här hälsade vi på varandra på parkeringen och så luras du så här!! Jag trodde vi var polare jag men det kan du fetglömma i fortsättningen!!

Ut på gräsmattan och leka igen i alla fall. Men aldrig med Joel det säger jag bara. (Grr.. zzz…zzz…snakeeye!) Nu var hon lite roligare den där tanten och jag kände ju igen henne också så det var rätt kul. Ett par skott brann av medan vi stod där men de har jag hört förr så det rör mig inte i ryggen.

När alla var klara och vi vilat lite så blev det äntligen lite skyddsträning med favoritJohnny och husse. Vi hade kört några moment innan så det här är faktiskt inte mitt bästa, men de andra kom ju inte med på film såklart. Men jag är på och håller fast som ni ser så promenaden var glömd sedan länge.

Brix;

Vad är det roligaste jag vet? Allt jag får göra med matte Malin där det bästa är agility. Utomhussäsongen har startat och vi debuterade under två dagar i Västerås. Malin var ruskigt ringrostig som inte tävlat på så länge och dag 1 läggs till handlingarna tyckte hon. ”Otajmad, tyst och usel handling”, var hennes kommentar.

Hoppklasserna blev lite bättre även om det blev disk i dem också.

Nästa gång ska jag ta alla hinder där ute i hörnen också. Missade dem den här gången.

Furia;

Åh det är bara så underbart att utesäsongen är igång. När jag kom o tävlade på söndagen så blev det ju fint väder igen.

Är ju klar med mina hoppinnar men matte tycker att vi kan försöka passa på att träna lite saker på tävling och köra klart de klass 1 vi är anmälda till. så det blev 2 hopplopp för mig på söndagen. Matte harbland annat  börjat trycka på mig lite extra i slalom och jag var inte riktigt beredd på det så jag missade en port.

Bättre i det här loppet. Matte slarvade med bytet efter tunneln, före säcken och kunde gjort det mycket tydligare. Tappade tid i utsvängen där. Ett halvtaskigt blindbyte vid nästa tunnel kostade också tid. Skärp dig matte!

 

Men det blev en tredjeplacering och en pinne i alla fall. 2,71 s efter segraren. Spring fortare!!!!

/FEB 🙂

 

Furia;

Ja inte jag då. Känner mig inte riktigt fullvuxen än faktiskt. Men matte är! 🙂 Hon har fyllt år, 50 stycken blev det den 13 april. Tänk vilken lyckodag för mig att just matte föddes fredag den 13 april 1962. Det är länge sen det!!

Kan inte direkt påstå att jag tycker matte beter sig som fullvuxen alla dagar heller för den delen. Hon är lite sprallig av sig. Det har vi till och med domarprotokoll på. ”Föraren något sprallig med hunden” stod det i helhetsintrycket. Och det var dessutom en dag då matte var stel och strikt som en pinne och var extremt noga med att inte göra något väsen av sig ute på lydnadsplanen.

50-årsdagen då, den gick i mattes favör helt klart. Hon hade önskat sig tequilarace och rejvparty och då blev det så. Agave Tequilabar i Uppsala var bokad för 25 gäster och därefter rejvades det på Galejan när väl musiken blev den rätta.

Allt var perfect awesome enligt matte. Vännerna skrev hyllningsdikter i singuinform och sångerna var fyndiga och framfördes med eller utan mandolinackompanjemang(!!). Margaritan var underbar och tequilan till kaffet likaså. Chiligrytan var het och tequilaflamberad mango med glass gick inte av för hackor. När Galejan blinkade med ljuset fanns det dans kvar i rejvbenen så Flustret fick sig ett besök också. Tur att Malin lovat gå ut med oss pinknödiga på morgonen för husse och matte kom kvidande upp ur sängen först vid 14-tiden!! Fattar ni!!

Något spralliga matte har fler hyss på gång som väl inte riktigt anstår en fullvuxen 50-åring. Agilitydans står på schemat specialbeställt av Studiefrämjandet och mattes planer med det är att liva upp Slottshoppets tävlingar i pausen. Är inte riktigt säker på att alla andra UHV:are tycker det är en lika lysande idé.  Peace and Love får sig ett besök i sommar igen och just nu dundrar musik matte inte kunde sedan tidigare i hennes iPod. ”Man måste ju lyssna in sig så man går på rätt konserter”, säger hon. Bloc Party, Skrillex o Stiko Per är siktet inställt på just nu i alla fall.

Jag då, vad gör hon med mig? Det är agility, spår, roliglydnad och rallylydnad mest hela dagarna faktiskt. Roliglydnad är en massa nya konstiga fotpositioner som jag har svårt att hänga med i och inte fattar mycket av, men skitkul är det!! Jag tror att vi springer runt någon form av snyggt dressyrprogram med öppna och slutna skänkelvikningar, piruetter, ryggningar , piaff och passage. Ni kan ju prova själva får ni se, man måste vara skärpt som attan för att hänga med.

I agilityn har matte siktet inställt på att det ska bränna i låren vartenda träningspass så nu börjar hon bli riktigt kulig där med faktiskt!

Vi var uppe i Borlänge och körde lite skyddsövningar också och vi fnissade ljudligt tillsammans över det. Hur ska man ta ett hot på allvar om det framförs på babyspråk med liten pipig röst? Johnny betedde sig som han lekte med en kattunge och skyllde på att jag är liten och en smula fisförnäm så det är svårt att ta mig på allvar!!??!! Nästa gång ska jag bita honom hårt där jag kommer åt så ska han väl få se på fisförnäm!!

Nu närmast väntar ett uttag av en födelsedagspresent som vi fick av Carola o Nemi. Kurs med Veronica Bache i morgon kl 12.00. Malin fick samma present när hon fyllde 15år så nu blir det intensivträning för undertecknad , Brix och Nemi. Så skitkul ska det bli!!

En hyllning till matte gjorda av hennes barn kommer här. Skruva upp ljudet en smula och njut av hur agility kan klippas ihop så det blir som bäst! Vi passar på och skickar en glad tanke till Tilda i hundhimlen och njuter av hur kul hon har det på filmen.

/F

 

Brix;

Long time no see men nu är jag i form igen.

Har haft lite trassel med ett litet ryggskott, varför förstår ni snart på bilderna, och min högra framtass är en gnutta torr. Men det är ju småsaker som aldrig stör en äkta cattledog från Snjos;). Det stör bara mattar och hussar så man är satt i nån jä… karantän av något slag nu och då. Töntiga omslag med fula strumpor på fötterna och koppeltrams.

Men nu är det full fart som gäller. Påsklov betyder träning när nyss 15 år fyllda matte lugnar ned hormonerna och stannar hemma. Jag gjorde ett helt djävulskt bra agilitypass igår med slalomingångar värda en Hoss och en lycklig matte i hasorna. Jag vet hur man skapar mersmak:)

Debuten i agility är också gjord. Rättvik i mars med hallen full av löptiksdoft. Då var det inte lätt för en casanova som undertecknad att hålla sig i skinnet ska jag säga. Men vi gjorde ett lopp i rasande fart där jag tydligen sprang förbi en tunnel och det ska man ju inte göra om man vill ha placering och pinne o allt det där. Men take it easy, det kommer fler tävlingar.

Klipper in lite bilder från morronjympan så ni ser vilken atlet man är och att ni förstår att det kan bli ett och annat litet ryggskott.

Say no more!

/B

Furia;

Nu är det äntligen påsklov och vi kan se fram emot träning, träning, träning.

Börjar känna mig riktigt stark, snabb och kraftfull så jag hoppas matte tar det tillvara på ett bra sätt.

Agilityn är bara så himla kul nu när matte äntligen börjar hitta hur vi ska ha det på banan. Gjorde ett riktigt roligt pass på öppen träning senast där jag klarade av att ha en raggig sheepdog i häcken utan att vända runt och slita tussarna ur ögonen på den. Men jag satt taggat kvar och koncentrerade mig på matte för att inte missa starten.

Lydnaden börjar också bli  kul nu när matte ändrat inställning till det hela och spåren i skogen ska vi inte tala om vad roliga de är. Jag for som en raket senast och matte hängde som broms på snöret med Bricanylen i munnen.  Men med bättre kondis så går det bättre att vara allergisk också så kom igen nu matte. Nu fysar vi:))

/F